Osallistuu
Kielihaasteeseen kielellä ruotsi. Jos bongaatte kielioppivirheitä, ilmoittakaahan toki, ei ole ihan vahvin minulla tämä ruotsinkieli, mutta kovin halukas olen oppimaan. Ei tällä yläasteen ruotsilla kuitenkaan vielä ihan ihmeitä saa aikaan, mutta yritystä löytyy.
Author: Iero-Way (minä siis)
Rating: Sallittu
Genre: En keksinyt muutakaan, jotenkin romanttinen draama.
Pairing: Anonyymi/Justin
Disclaimer: Hahmot ovat minun.
Warnings: Jos et pidä Ruotsista tai ruotsin kielestä, en suosittele lukemaan.
Summary: ”... hjärta?” jag undrade. Justin tittade på taxi. Jag öpnade en dörr, och gick ut från bil. Han kommit till mig, och kramade mig. A/N: ... nauttikaa?
Jag var i lokal disco. Det verkligen var min sista kvällen här i Stockholm, jag tror inte det. Jag satt i soffan och tittade på folket dansar som fyllon tonåringen. Jag väntäde på en bra sång från en DJ. Tre förra sångarna var makabera, så var DJ också. Musiken var alldeles för snabbt för dans, så jag bara satt och väntäde PÅ (här).
Sången slutet till slut, och nya startade. Jag hörde fiolerna, sång var longsåm.
Jag tittade runt mig. Jag såg en man, vem stått i en svart knut. Han såg ut nedsstämd. Jag kunde inte förhindrade mig, och jag gick och bett hans till dans.
”Dans?” jag frågade. Jag var så nervös, eftersom han var så ståtligt.
”OK.” han sade. Jag myste. Vi promenade hela ett ekpark. Han fattade om mig hand. Jag ställade mina armen runt hennes. Vi dansade hål sången. Vi dansade hela nästä sånger, och igen nästä sånger. Vi pratade ingenting, bara var och njötade. Och jag kände glad, jätteglad. Han doftade så bra. Min huvud mot hans stark skuldran. Jag bara ville var här får evigheten.
Klockan kommit till elva. Den var tiden att gå hem. Jag ville inte gå hem. Jag ville stanna med...
Hade varit en Nomination-smycke i hans armen. ”Justin”. Jag tyckade om hans namnet, det var så vackert, och på något så exotisk. Jag trodde att han kan har varit i America.
”Adios.” han sade, och promenade ut. Jag bara stått och stirrade på hans riktning. Helvete!
Jag sprag efter honom, men han var bort. Jag trodde jag såg hans ståtligt jackan mellan i folK, så sprungit jag efter den jackan. Och jag var riktig. Den var hans jackan.
”Justin, vänta!” jag ropade. Justin tittade på mig. Vad ville jag säga? Vad behövde jag säga? Jag visste inte. Han var just gick bort igen, men jag ropade till hans.
”Jag har inte trott om kärlek vid första ögönkastet, men sen komma du och (sen) alla mina tänkar gå i ordning för du och nu tänka du lämna mig. Nej, du kan inte görä deTt på mig! Jag har gjört ingent på dig. Vad är din problem?”
Han tittade på mig.
”What?” han frågade. Jag gick till hennes. Jag gjorde någonting jag borde gjorde en lång tid sedan. Kysste hans. Han var häpen, men inte ilsken. Efter kyssar, jag tog taxi och frågade honom för åka mig bort.
Justin sprungit efter taxi. Han gjorde en märke med hennes handen. De var...
”... hjärta?” jag undrade. Justin tittade på taxi. Jag öpnade en dörr, och gick ut från bil. Han kommit till mig, och kramade mig.
”Jag älskar – ” jag sade, men Justin hindrade mig.
”I don’t understand what you are talking about, but I want to say to you that even if I didn’t before believed love in first sight, you made me now believe it. I love you.” han sade. Jag förstod inte. Vänta, de var någonting bekant om sista ordet, jag var så säker jag har hörde dom beföre... Jag visste! Kanske jag har tiden tillräckligt för at stanna i Stockholm för en natt mer...
